Väntar och väntar
Jag väntar spänt på mitt bytespaket fortfarande. Det var inte det som kom sist utan en kofta jag beställt. En jättefin kofta på bilden = en jätteful kofta i verkligheten. Brun med lite korta ärmar trodde den sedan var lite rak A modell. No no det var den inte istället går den ut som en ballong i sidorna. Hur tänkte man där?
Jättefin upptill men när man kommer till under bysten då är det som en uppblåst ballong... Nej inte snyggt alls bara att packa ner och sända tillbaka. Jag som trodde dte var ett klipp eller det kannske just var det. Den var billig och jag fick vad jag betala för. Tur man stickar själv.
Har nu skaffat tant koftas kofta instruktionsblad. Detta får man vrkligen inte missa. En kofta som stickas uppifrån och ner i ett stycke. De är jättefina och med hjälp av mönstret kan det lika gärna bli tröjor och tunikor. Har inte fullt jittat det garn jag vill använda ännu. Sedan har jag 2 projekt igång jag måste bli klar med också. Inte fullt bra om det bara blir liggande. Dock har jag 1 kg fantastiskt turkosaktigt ESKIMO garn liggande. Sen runt 750 g lila ESKIMO. Det var ju rea i våras tror jag. Allt blev eskimo som inhandlades. Det är fantastiskt härligt ullgarn som jag verkligen älskar att jobba med.
Jag fick också tilgång igår till ett fantastiskt mönster av en virkad klänning. En liten jättesöt virkad förklädes klänning till små tjejer =) Tack Crochetra verkligen glad för detta. Ska nu se om jag kan få tytt det. Jag har även försökt knåpa ihop en egen. Med ett eget litet mönster. Känns som mönster skrivandet blir mer och mer vardag.
Men just nu gäller det att bita i det sura äpplet och se till att få radiocertet klarft tills i morgon massa som ska fixas. Massa som skall läras in. men det är både roligt och inte. Klart det finns ju alltid delar man är mindre intresserad av. men tittar man på övningsprov inte jättesvårt. man ska bara ha så jäkla massa i huvudet. Men vi kör på och ser vad som händer.
Ebba ska ju på sin dans idag med. Det är varje mån showdans. Det lilla gäng som åker är också jätteduktiga och tar sig till dansen och från med buss alldeles ensamma. De åkte dit för första gången själva föraa mån. Hem har de tagit sig själva ett tag. men jag är lite imponerad. Storstaden är inte så lätt ta sigf runt i. Särskilt inte kollektivt.
Jag ska försöka gräva ner lite begär idag med. Se till bli klar, få undan en hög. Innan det är dags att jobba.
Plinga mig genom staden hoppas på att man inte kör på någon eller något. Vänta på att man slänger ut barnvagnen framför 40 ton stål. Eller bara springa rakt ut framför och ja jag körde inte på någon idag heller Puh!
Sen undrar folk varför vi ser griniga ut. Jag lovar det är väldigt hög grad av koncentration som gör att vi kan sköta vårt jobb. På ena ändhållplats sitter man och stickar längtar till nästa så man kan fortsäötta sticka. Så ser ni någon som stickar på ändhållplats, have4ri ellre liknande = DET ÄR JAG! Jag är hon som stickar i vagnen som fördriver tiden istället för att sittaoch glo ut genom rutan som tar varje chans jag får att bli klar.
Jättefin upptill men när man kommer till under bysten då är det som en uppblåst ballong... Nej inte snyggt alls bara att packa ner och sända tillbaka. Jag som trodde dte var ett klipp eller det kannske just var det. Den var billig och jag fick vad jag betala för. Tur man stickar själv.
Har nu skaffat tant koftas kofta instruktionsblad. Detta får man vrkligen inte missa. En kofta som stickas uppifrån och ner i ett stycke. De är jättefina och med hjälp av mönstret kan det lika gärna bli tröjor och tunikor. Har inte fullt jittat det garn jag vill använda ännu. Sedan har jag 2 projekt igång jag måste bli klar med också. Inte fullt bra om det bara blir liggande. Dock har jag 1 kg fantastiskt turkosaktigt ESKIMO garn liggande. Sen runt 750 g lila ESKIMO. Det var ju rea i våras tror jag. Allt blev eskimo som inhandlades. Det är fantastiskt härligt ullgarn som jag verkligen älskar att jobba med.
Jag fick också tilgång igår till ett fantastiskt mönster av en virkad klänning. En liten jättesöt virkad förklädes klänning till små tjejer =) Tack Crochetra verkligen glad för detta. Ska nu se om jag kan få tytt det. Jag har även försökt knåpa ihop en egen. Med ett eget litet mönster. Känns som mönster skrivandet blir mer och mer vardag.
Men just nu gäller det att bita i det sura äpplet och se till att få radiocertet klarft tills i morgon massa som ska fixas. Massa som skall läras in. men det är både roligt och inte. Klart det finns ju alltid delar man är mindre intresserad av. men tittar man på övningsprov inte jättesvårt. man ska bara ha så jäkla massa i huvudet. Men vi kör på och ser vad som händer.
Ebba ska ju på sin dans idag med. Det är varje mån showdans. Det lilla gäng som åker är också jätteduktiga och tar sig till dansen och från med buss alldeles ensamma. De åkte dit för första gången själva föraa mån. Hem har de tagit sig själva ett tag. men jag är lite imponerad. Storstaden är inte så lätt ta sigf runt i. Särskilt inte kollektivt.
Jag ska försöka gräva ner lite begär idag med. Se till bli klar, få undan en hög. Innan det är dags att jobba.
Plinga mig genom staden hoppas på att man inte kör på någon eller något. Vänta på att man slänger ut barnvagnen framför 40 ton stål. Eller bara springa rakt ut framför och ja jag körde inte på någon idag heller Puh!
Sen undrar folk varför vi ser griniga ut. Jag lovar det är väldigt hög grad av koncentration som gör att vi kan sköta vårt jobb. På ena ändhållplats sitter man och stickar längtar till nästa så man kan fortsäötta sticka. Så ser ni någon som stickar på ändhållplats, have4ri ellre liknande = DET ÄR JAG! Jag är hon som stickar i vagnen som fördriver tiden istället för att sittaoch glo ut genom rutan som tar varje chans jag får att bli klar.
Kommentarer
Trackback
