mickelräv

Helgen har passerat och det börjar minska i dagar tills gipset ska av. Jag säger bara TJOHOO.... Efterlängtat är det. Snart, snart, snart slipper jag nätter med värme, kuddar under armen och alla andra störande objekt. Så blir det tillbaka till jobbet. Dagar med härliga pensionärer som skriker åt en, ungdomar som blänger och pekar finger, självmordsbenägna mammor som skjuter ut barnvagnen framför min 40 ton tunga spårvagn. För klart jag stoppar på en handvändning eller?

Man får bita ihop poch le. Det är det man gör medan man svär en ramsa i huvudet. Alla ska med eller vad var det sossarna sa. Oftast så känns det inte riktigt så.

Söndagen spenderades med massa teknik =) Ringlinien blev det. Så undrar man självklart vad är nu detta? Jo det är en förening för spårvagnsnördar. Vi träffas och leker med veteran spårvagnar. Jag står för min nördighet. Det är ok i min ålder man får stå för sådant man kanske som yngre inte önska fanns där. Men bussar, spårvagnar och andra tunga fordon får det lite att komma dregel i munnen.


Så vad gör vi? Jo mekar, målar, tjötar och käkar pizza =) Varje söndag träffas vi och mekar med dessa. Sen finns det möjlighet att hyra dem. Då åker vi runt i tidsenliga uniformrar och säljer biljetter. Man får oftast höra att man inte är fullt som man ska med dessa fritidsintressen men varför inte. Så länge man gör något man tycker är roligt.